Kort svar: Avgörande sedan 2017 är DIN 18534 för innerum. Den hänför varje yta till en vattenpåverkansklass W0-I till W3-I och av klassen följer om och med vad som måste tätas. I det privata badrummet gäller som regel: Väggytor vid dusch och badkar W1-I, golvet i en dusch i golvnivå W2-I. Tätningen är en komposittätning – den ligger under plattorna och är fast förbunden med dem. Höjd: minst 20 cm över det högsta tappstället. Och meningen som orsakar de flesta vattenskador: Även med duschavskiljare får inte tätningen av golvet utelämnas.
Varför det måste tätas
Kakelplattor är vattentäta, beläggningen som helhet är det inte. Cementfogar tar upp vatten och leder det vidare, silikonfogar är underhållsfogar med begränsad livslängd, och hårsprickor uppstår av sig själva genom krympning och temperaturväxlingar.
Det som kommer in bakom blir kvar där. Avjämningsmassa, puts och gipsskivor torkar inte längre ut under en tät plattbeläggning. Skadan visar sig först år senare – som fuktfläck i grannrummet, som unken lukt, som svällande dörrfoder eller som mögel bakom installationsväggen.
Tätningen är därför inget extra utan en del av uppbyggnaden: det vattenförande planet under beläggningen, i fackjargong tätning i förband (AIV).
Standarderna sedan 2017
Till 2017 reglerade DIN 18195 alla byggnadstätningar gemensamt. Den delades upp i fem fristående standarder, DIN 18195 själv blev kvar som begreppsstandard.
| Standard | Gäller för |
|---|---|
| DIN 18531 | Tak, balkonger, loggior, svalgångar |
| DIN 18532 | trafikerbara trafikytor av betong |
| DIN 18533 | markberörda byggdelar |
| DIN 18534 | Innerum – badrum, dusch, kök, yrkesmässig användning |
| DIN 18535 | Behållare och bassänger |
Den väsentliga nyheten i DIN 18534 är vattenpåverkansklasserna, som ersätter de tidigare belastningsklasserna. Systematiken är enkel: W för vattenpåverkan, 0 till 3 för belastningens nivå, I för inomhus.
De fyra klasserna
| Klass | Påverkan | Typisk yta | Tätning |
|---|---|---|---|
| W0-I | låg – inte frekvent stänkvatten | Vägg vid handfat på gästtoalett, golv utan golvbrunn | oftast ingen tätning av ytan nödvändig |
| W1-I | måttlig – frekvent stänkvatten | Väggar vid dusch och badkar i privat badrum, golvytor utanför duschen | komposittätning |
| W2-I | hög – frekvent stänk- och bruksvatten, tidvis uppdämmande | Golvet i duschen i golvnivå, väggytor i intensivt använda duschar | komposittätning |
| W3-I | mycket hög – långvarig påverkan, intensiv rengöring | yrkesmässiga duschar, storkök, bassängomgång | provat system, oftast tätningsslam |
Klassen är ingen känsla utan en klassificering. I praktiken går det privata badrummet nästan alltid att klassa med två frågor: Hur ofta och hur intensivt träffar vatten ytan, och kan vatten dämmas upp på den?
Så klassar du ditt badrum
Badkar med handdusch och duschavskiljare
Väggytor i området kring badkaret: W1-I. Golv: W1-I. Trots duschavskiljare går det inte att avstå från golvtätningen – vatten kommer vid in- och urstigning och över badkarskanten ner på golvet.
Duschkar med glasvägg
Duschens väggytor: W1-I till W2-I beroende på användningsintensitet. Själva duschkaret är en tät byggdel, men dess anslutning till väggen är det inte – där hör tätningsband och en noggrant utförd anslutningsfog hemma. Övrig golvyta: W1-I.
Dusch i golvnivå
Duschgolv: W2-I, eftersom vatten kan dämmas upp där. Duschens väggytor: W1-I till W2-I. Vid effektivt stänkskydd – alltså en fast avskiljare i stället för duschdraperi – får den övriga golvytan i privat badrum klassas som W1-I. Utan fast avskiljare inte.
Gästtoalett med handfat
Vägg bakom tvättstället: W0-I. Golv utan golvbrunn: W0-I. Här krävs i regel ingen tätning av ytan – ett noggrant utfört stänkskydd på väggen räcker.
Höjder och mått
Klassen anger om det tätas. Hur långt följer av dessa regler:
- Minst 20 cm över det högsta tappstället. Det är det normativa grundvärdet; i praktiken arbetar man ofta upp till 25 cm över duschhuvudet, eftersom måttet då räcker även vid en senare ändring av blandarens höjd.
- Åt sidan minst 20 cm bortom stänkområdet, mätt från duschens eller badkarets kant.
- Om endast golvytan tätas, måste den vid angränsande och uppgående byggdelar dras upp minst 5 cm – den senare sockeln täcker detta område.
- Vid handfatet räcker vanligtvis 50 cm åt sidan och 20 cm över blandaren.
Alla hörn, kanter, rörgenomföringar och rörelsefogar får oavsett klass ett tätningsband respektive en manschett. De är inget valfritt tillbehör utan en del av det provade systemet.
Vilket system för vilken klass?
| System | W0-I | W1-I | W2-I | W3-I |
|---|---|---|---|---|
| Flytande membran (vägg och golv) | – | ja | ja | vägg ja, golv begränsat |
| Mineraliskt tätningsslam | – | ja | ja | ja |
| Tätningsbana med hybridlim | – | ja | ja | ja |
| Tätningsband, manschetter, hörnelement | – | absolut nödvändigt | absolut nödvändigt | absolut nödvändigt |
Avgörande är att komponenterna kommer från ett och samma system. Tätning, primer, tätningsband och lim är anpassade till varandra och provade i den kombinationen. Att kombinera ett flytande membran från en tillverkare med tätningsband från en annan är precis den sortens improvisation som vid en skada går ut över utföraren.
Hur bearbetningen går till i praktiken beskriver våra anvisningar Täta badrum med flytande membran och Applicera tätningsslam.
Uppbyggnaden i snitt
Ett normenligt badrumsgolv består nerifrån och upp av dessa skikt – varje skikt har en uppgift, och inget ersätter ett annat:
| Skikt | Uppgift |
|---|---|
| Råbjälklag | bär |
| Trumljuds- och värmeisolering | avkopplar, isolerar |
| Avjämningsmassa, vid dusch med fall | lastfördelande skikt, leder vatten till avloppet |
| Primer | förstärker, reglerar sugförmågan |
| Tätning med tätningsband och manschetter | håller tillbaka vattnet |
| Kakelfix C2 | förbinder beläggning och tätning |
| Kakelplatta | Slitskikt, utseende |
| Fogbruk och silikonfogar | försluter ytan, underhållsfogar |
Den avgörande insikten av detta: den silikonfogen allra överst är inte tätningen. Den är en underhållsfog med begränsad livslängd. När den spricker – och det gör den förr eller senare – fångar planet under upp vattnet. Just det är vad det är till för.
Vilket underlag får finnas i badrummet?
| Underlag | W0-I / W1-I | W2-I / W3-I |
|---|---|---|
| Cementbunden byggskiva | ja | ja, första valet |
| Betong, kalksandsten, tegel | ja | ja |
| Cementputs, cementavjämning | ja | ja |
| Impregnerad gipsskiva | ja | nej |
| Vanlig gipsskiva, gipsputs | endast utanför stänkområdet | nej |
| Kalciumsulfatgolv | med primer | begränsat |
| Träbaserade skivor | nej | nej |
Vid nybyggnad och renovering i duschområdet lönar sig den cementbundna byggskivan nästan alltid. Merkostnaden jämfört med impregnerad gipsskiva är obetydlig mot risken – och i W2-I är gipsskiva ändå inte längre tillåten.
Täta i efterhand i befintliga byggnader
I ett befintligt badrum utan tätning finns tre vägar, och alla tre har sitt pris.
Plattorna bort, bygg upp på nytt. Den rena lösningen: gammal beläggning av, kontrollera och iordningställ underlaget, täta enligt standard, lägg nya plattor. Arbetskrävande och med driftstopp, men därefter stämmer uppbyggnaden.
Täta på befintligt underlag. De befintliga plattorna får vara kvar, avfettas, slipas och förbehandlas med vidhäftningsgrund; därpå kommer tätningen och en ny beläggning. Förutsättning: Alla plattor sitter fast, gamla silikonfogar är helt borttagna, och uppbyggnadshöjden på cirka 15 till 20 mm finns tillgänglig vid dörrar och avlopp. Hur det går till i detalj står under Täta badrum med flytande membran.
Säkra bara de svaga punkterna. Ingen normenlig uppbyggnad, men bättre än ingenting: förnya anslutningsfogar, lägg tätningsband bakom badkarskanten, täta rörgenomföringar. För ett badrum som ändå renoveras om några år en försvarbar mellanlösning – som permanent tillstånd inte.
Dokumentera medan det är synligt
Så snart det är kaklat går det inte längre att fastställa om och hur det tätats. Ta därför foton av den färdiga tätningsuppbyggnaden, innan beläggningen läggs: ytorna, hörnen med inlagt tätningsband, manschetterna vid rörgenomföringar och avlopp, samt produktetiketterna.
Det tar fem minuter och är guld värt i tre situationer: vid försäljning av fastigheten, vid tvist med en hantverkare och gentemot försäkringsbolaget om en skada uppstår någon annanstans i huset. Vid beställda arbeten hör dessutom uppmätningen med utförda höjder och använda systemkomponenter till handlingarna.
Är tätningen obligatorisk?
Det finns ingen föreskrift som lyder ordagrant ”Du måste täta”. DIN 18534 är dock en vedertagen teknisk regel, och den är varje hantverkare skyldig sin beställare – även utan att den står i avtalet.
Praktiskt innebär det: Utförs ett badrum utan erforderlig tätning föreligger ett fel, oavsett om vatten tränger igenom eller inte. Vid skada bär utföraren kostnaderna, och försäkringar gör avdrag vid bevisligen bristfälligt utförande.
För egeninsatser gäller samma tekniska mått, om än utan avtalspart. Den som tätar sitt eget badrum har ändå ett intresse av att göra det rätt – och bör vid en senare försäljning av huset kunna styrka hur arbetet utfördes. Foton av uppbyggnaden före kaklingen är det enklaste medlet för det.
Fyra missuppfattningar som blir dyra
Plattan ja, fogen nej. Cementfogar tar upp vatten, och silikonfogar håller bara några år.
Vatten kommer vid in- och urstigning, vid rengöring och via otäta kabinprofiler ner på golvet. En golvtätning krävs även då.
En primer förstärker och reglerar sugförmågan. Tätande verkar den inte – för det krävs själva tätningsskiktet i den föreskrivna tjockleken.
Alla hörn, kanter och genomföringar behöver ett band respektive en manschett. Just där rör sig underlaget mest.
Vanliga frågor
Vilken DIN gäller för tätning i badrum?
DIN 18534 ”Tätning av innerum”, giltig sedan 2017. Den ersatte för detta område den tidigare DIN 18195.
Måste badrumsgolvet tätas?
I regel ja. Vid en dusch i golvnivå hör duschområdet till W2-I och måste tätas; den övriga golvytan klassas vid effektivt stänkskydd som W1-I och tätas likaså. Endast vid W0-I – till exempel på gästtoalett utan dusch – kan man avstå.
Hur högt måste tätningen gå på väggen?
Minst 20 cm över det högsta tappstället och åt sidan minst 20 cm bortom stänkområdet. Vid ett badkar som också används för duschning blir det därav oftast en höjd på cirka 2,25 m från färdigt golv.
Vad betyder W2-I?
Hög vattenpåverkan inomhus: frekvent stänk- och bruksvatten som tidvis kan dämmas upp på ytan. Det typiska fallet är golvet i en dusch i golvnivå.
Räcker en duschavskiljare som stänkskydd?
Den gör det möjligt att klassa den övriga golvytan i privat badrum som W1-I i stället för W2-I – men bara om det är en fast avskiljare. Ett duschdraperi räknas inte som effektivt stänkskydd. På själva golvtätningen får man i inget fall avstå.
Vad är en förbandstätning?
En tätning som ligger direkt under plattbeläggningen och är fast förbunden med den – förkortat AIV. Den ersätter den tidigare vanliga tätningen under avjämningsmassan och stoppar vattnet redan vid ytan i stället för först djupt i uppbyggnaden.
Gäller DIN 18534 även för egeninsats?
Som standard riktar den sig till utförarna, oavsett om någon får betalt för det. Juridiskt har du ingen skyldighet gentemot dig själv – tekniskt gäller samma mått. Och vid en senare försäljning av huset kan frågan om badrummets uppbyggnad mycket väl bli relevant.
Vad kostar tätningen i badrum?
Materialmässigt är den den minsta posten i hela badrumsrenoveringen – primer, tätning, tätningsband och manschetter ligger för ett genomsnittligt badrum på ett lågt tresiffrigt belopp. Arbetsinsatsen ligger i arbetstiden, framför allt för hörnen och genomföringarna. Mätt mot kostnaderna för en fuktskada i våningen under är båda försumbara.
Räcker en vattenfast platta som tätning?
Nej. Plattan i sig är tät, beläggningen som system är det inte – fogar, anslutningar och hårsprickor leder vatten vidare. Tätningen är ett eget skikt under beläggningen och går inte att ersätta med något på ytan.
Vad är skillnaden mellan DIN 18534 och DIN 18195?
DIN 18195 reglerade till 2017 alla byggnadstätningar gemensamt. Sedan dess är den uppdelad i fem fackstandarder; för innerum gäller DIN 18534. DIN 18195 finns kvar som begreppsstandard, men innehåller inga utförandeföreskrifter längre.
Måste jag täta badkaret även om det är kaklat?
Själva badkaret är en tät byggdel, men dess anslutning till vägg och golv är det inte. Just där hör ett tätningsband för badkarskant och en fackmässigt utförd anslutningsfog hemma. Vid inmurade eller inkaklade badkar är denna anslutning den vanligaste skadepunkten i hela badrummet.
Vem ansvarar om tätningen saknas?
Vid beställda arbeten det utförande företaget, eftersom de vedertagna tekniska reglerna ska följas även utan uttryckligt avtal. Vid egeninsats bär du risken själv – och måste vid en senare försäljning eventuellt redovisa det.
