Kort svar: Inom sanitetsområdet är minsta bredd 5 mm, vid rörelsefogar i husbyggnad 10 mm. Uppåt är gränsen mindre skarp: Upp till ungefär 25 mm går det att dra en fog snyggt, över det blir den svår att släta ut och tenderar att sacka – då hör en konstruktiv lösning hemma. Avgörande är inte bara bredden, utan förhållandet mellan bredd och djup: Upp till 10 mm bredd ungefär lika djup som bred, över det halva bredden i djup. Och den viktigaste regeln av alla: Fogmassan får bara häfta mot två flanker, aldrig mot fogbotten. Det ser ett PE-rundsnöre till.
Varför fogbredden överhuvudtaget spelar roll
En silikonfog är inget fyllnadsmaterial, utan en byggdel med en uppgift: Den ska ta upp rörelsen mellan två byggdelar utan att spricka och utan att släppa från flankerna.
Hur mycket rörelse den tål anger tillverkaren som tillåten totaldeformation – för sanitetssilikon vanligtvis 20 till 25 procent. Det är ett procentvärde, och just där ligger poängen: En 5 mm bred fog med 25 procents deformationsförmåga tar bara upp 1,25 mm rörelse. En 10 mm bred fog av samma material klarar 2,5 mm.
För smalt byggda fogar är därför den vanligaste orsaken till att en fog spricker eller släpper på ena sidan – inte dåligt material och inte slarvig utslätning.
Minimimåtten
| Fogtyp | Minsta bredd | Anmärkning |
|---|---|---|
| Sanitetsfog, anslutningsfog i badrum | 5 mm | Badkar, dusch, handfat, bänkskiva |
| Rörelsefog i husbyggnad | 10 mm | Dilatationsfogar, anslutningar mellan byggdelar |
| Golvfog, fältavgränsningsfog | 10 mm | Bredden beror på fältstorleken |
| Glasförsegling | undantaget | här gäller glasbyggnadens riktlinjer |
Dessa värden är nedre gränser, inte målvärden. Där byggdelarna rör sig mer – långa fogsträckor, trä, stora temperaturskillnader, ungt avjämningsmassa – måste fogen utföras bredare.
Beräkna bredden
För rörelsefogar i husbyggnad går det att överslagsräkna den erforderliga bredden:
Fogbredd = förväntad rörelse ÷ tillåten totaldeformation × 100
Exempel: 2 mm förväntad rörelse med en fogmassa med 25 % tillåten totaldeformation ger 2 ÷ 25 × 100 = 8 mm. Avrundat uppåt till minimimåttet 10 mm för rörelsefogar.
I det vanliga badrummet räknar ingen ut det, och det behövs inte heller. Där gäller den praktiska regeln: hellre 8 till 10 mm än knappt 5 mm. Skillnaden kostar lite mer material och fördubblar fogens livslängd.
Förhållandet mellan bredd och djup
En silikonfog ska kunna töjas. Ju tjockare materialtvärsnittet är i mitten, desto mer kraft krävs för det – och desto lättare lossnar fogen från flankerna. Därför gäller:
| Fogbredd | fogdjupet | Förhållande |
|---|---|---|
| upp till 10 mm | ungefär lika med bredden | 1 : 1 |
| 10 till 20 mm | ungefär halva bredden, minst 8 mm | 2 : 1 |
| 20 till 25 mm | 10 till 12 mm | 2 : 1 |
| över 25 mm | pröva en konstruktiv lösning, till exempel profil eller täcklist | |
Djupet bestäms inte av byggdelarna, utan ställs in genom bakfyllningen. Att bara fylla en djup fog helt slösar inte bara material – det gör fogen stel och kortlivad.
Vidhäftning på tre sidor – felet man inte ser
Det här är det viktigaste begreppet i ämnet. En fog fungerar bara om fogmassan häftar mot exakt två flanker och kan röra sig fritt däremellan. Häftar den dessutom mot fogbotten – den tredje flanken – hålls den fast från tre sidor vid töjning och spricker.
Det syns först efter månader: Fogen får fina sprickor i mitten eller släpper från en flank, trots att material och utförande var rätt. Orsaken ligger då i geometrin, inte i produkten.
Vidhäftning på tre sidor förhindras med ett slutencelligt PE-rundsnöre, som trycks in i fogen före fogning. Det ställer in fogdjupet och fungerar samtidigt som separationsskikt mot fogbotten. Är fogen för grund för detta tar ett PE-separationsband över samma uppgift.
Lägg in rundsnöret rätt
Slutencelligt, inte öppencelligt. Öppencelligt material suger sig fullt med vatten i fuktiga utrymmen – svampeffekten gynnar precis det mögel som fogen ska förhindra. För badrum och utomhusbruk kommer enbart slutencelligt PE-rundsnöre i fråga.
Välj en diameter som är cirka 25 procent större än fogbredden så att snöret sitter fast och inte vandrar vid fogningen.
Stick inte hål. Tryck in snöret med ett trubbigt verktyg eller fingerryggen, aldrig med en skruvmejsel eller kniv. Ett skadat slutencelligt snöre tar upp vatten och avger gas vid härdningen – i den färska fogen uppstår blåsor.
Jämnt djup. Snöret bestämmer fogdjupet. Löper det vågigt varierar tvärsnittet och fogen spricker först på det tunnaste stället.
Triangelfogen inom sanitetsområdet
Mellan golv och vägg eller vid badkarskanten går det ofta inte att göra en rektangulär fog – där möts två byggdelar i rät vinkel. Den vanliga lösningen är triangelfogen.
Även den behöver ett separationsskikt i vinkeln så att ingen vidhäftning på tre sidor uppstår. För det läggs ett tunt rundsnöre i hörnet eller klistras ett PE-separationsband in. Skänkellängden bör motsvara minst minimimåttet 5 mm, vanligt är 8 till 12 mm.
En triangelfog tar av konstruktionsskäl upp mindre rörelse än en rektangelfog med samma bredd. Där mycket rörelse kan förväntas – till exempel vid ett badkar som sänker sig när det fylls – bör den utföras generöst.
Dra breda fogar – i praktiken
Från cirka 15 mm bredd blir fogningen mer krävande. Tre saker hjälper:
Skär munstycket rätt. Öppningen bör motsvara ungefär fogbredden och vara skuren i snett. För små öppningar tvingar till flera ansatser och ger luftinneslutningar.
Arbeta i ett svep. Dra långa fogar i sektioner om högst en till två meter och släta ut varje sektion direkt – silikon bildar hud inom några minuter, och över en påbörjad kant går det inte längre att släta ut snyggt.
Var sparsam med glättningsmedel. En spruta på avdragaren räcker. För mycket glättningsmedel rinner ner i fogen och stör vidhäftningen mot flankerna. Vid breda fogar är det bättre att dra av två gånger med lätt tryck än en gång med mycket medel.
Vid mycket breda anslutningar över 25 mm är silikon inte längre rätt svar. Där hör en konstruktiv lösning hemma – en täcklist, en profil eller en utjämning av underlaget innan fogning.
Fogar utomhus och på fasaden
Utomhus gäller andra mått eftersom rörelserna är större. En byggdel som når 50 °C på sommaren och ligger under noll på vintern utvidgas märkbart över en längre fogsträcka.
Som riktvärde: Vid anslutningsfogar vid fönster och dörrar är 10 till 15 mm vanligt, vid fältavgränsningsfogar i fasader beror bredden på fältstorleken – ju längre den sammanhängande sträckan är, desto bredare fog. Vid betongelement och långa fogsträckor förekommer 20 mm och mer.
Två punkter tillkommer utomhus. För det första måste fogmassan vara UV- och väderbeständig; en sanitetssilikon hör inte hemma i en fasadfog. För det andra kräver fogen absolut en slutencellig bakfyllning så att inget vatten står bakom fogmassan och spränger upp den vid frost.
Vilken fogmassa för vilken fog?
| Fog | Lämplig fogmassa | Varför |
|---|---|---|
| Sanitetsfog, dusch, badkar | Sanitetssilikon, neutralt | fungicidbehandlad, varaktigt vattenavvisande |
| Natursten, marmor | naturstenssilikon | inga vandrande mjukgörare, ingen kantmissfärgning |
| Anslutningsfog som ska målas | Akryl eller övermålningsbar hybrid | Silikon går inte att måla över |
| Rörelsefog i husbyggnad | Byggsilikon eller hybrid | hög tillåten totaldeformation |
| Golvfog, gångbar | Hybrid eller PU, högre Shore-hårdhet | måste tåla gångbelastning |
| Metall, fönsterbygge | neutralhärdande silikon | Ättiksyra angriper metaller |
| Ständigt blöt miljö, simbassäng | Specialsilikon med primer | ständig vattenbelastning |
Värdet som är avgörande vid valet finns i det tekniska databladet, nämligen den tillåten totaldeformation. Den anger hur många procent av fogbredden fogmassan varaktigt får ta upp – och ingår direkt i beräkningen av den erforderliga bredden.
Verktyg och tillvägagångssätt
För en snygg fog behövs lite, men rätt saker:
- Fogpistol med returspärr – utan den rinner material efter och fogen blir ojämn
- Brytkniv för att skära upp patron och munstycke
- Slutencelligt PE-rundsnöre i lämplig diameter
- Fogverktyg eller avdragare, för triangelfogar med lämplig radie
- Sprayflaska med glättmedel
- Målartejp för maskering vid synliga kanter
- Luddfria trasor och isopropanol för avfettning
Förloppet i kortform: rengör och avfetta, primea vid behov, tryck in rundsnöret till rätt djup, maskera vid behov, applicera fogmassan bubbelfritt i ett svep, släta ut direkt och dra av tejpen direkt – inte först efter intorkning, annars rivs kanten sönder.
Underlag och primer
Den bästa fogstrukturen är till ingen nytta om fogmassan inte häftar. Flankerna måste vara torra, damm- och fettfria och fria från lösa delar, lackrester och rost.
Vissa underlag behöver dessutom en primer. Den ersätter inte rengöringen, utan kommer efteråt:
| Underlag | Primer nödvändig? |
|---|---|
| Glaserad kakelplatta, glas, emalj | i regel nej |
| Sandsten och andra sugande naturstenar | ja, speciell naturstensprimer |
| Betong, puts, porbetong, fibercement | ja, primer för sugande underlag |
| Metall, belagda metaller, sanitetsakryl | vidhäftningsförbättrare rekommenderas |
| Ständigt blöt miljö, simbassäng | ja, speciell primer för ständigt blöt miljö |
Vid natursten är förutom primern även valet av fogmassa avgörande – vanlig silikon ger mörka kantmissfärgningar. Mer om det under Vilken silikon för natursten.
De vanligaste felen
Under 5 mm kan även en bra fogmassa knappt ta upp någon rörelse. Fogen spricker eller släpper, ofta redan under första året.
Vidhäftning på tre sidor, stelt tvärsnitt, slösat material – och en fog som spricker precis där den borde arbeta.
Det suger vatten och håller kvar det varaktigt bakom fogen – den bästa förutsättningen för mögel.
Ur den skadade cellen läcker gas ut i den färska massan. Resultatet är blåsor och hål i den färdiga fogen.
Det tar sig in mellan fogmassa och flank och förhindrar vidhäftningen precis där den behövs.
Vanliga frågor
Hur bred får en silikonfog maximalt vara?
Silikon går att bearbeta snyggt upp till cirka 25 mm bredd. Över det sjunker massan före härdningen och fogen går knappt längre att släta ut jämnt. Vid större anslutningar hör en konstruktiv lösning hemma – en profil, en täcklist eller en utjämning av underlaget.
Vad är minsta bredd för en silikonfog?
Inom sanitetsområdet 5 mm, vid rörelsefogar i husbyggnad 10 mm. Undantagna är glasförseglingar, för vilka egna regler gäller.
Hur djup måste en silikonfog vara?
Upp till 10 mm bredd ungefär lika djup som bred. Vid bredare fogar ungefär halva bredden i djup, dock minst 8 mm. Djupet ställs in med rundsnöret, inte med byggdelarna.
Vad är vidhäftning på tre sidor?
Fogmassan häftar inte bara mot de två fogflankerna utan dessutom mot fogbotten. Den kan då inte töjas fritt och spricker. Det förhindras med ett slutencelligt PE-rundsnöre eller ett separationsband.
Behöver varje silikonfog ett rundsnöre?
Varje fog som ska ta upp rörelse, ja. Vid mycket grunda anslutningar, där inget snöre får plats, tar ett PE-separationsband över samma uppgift. Bara vid rena tätningar utan rörelse – till exempel en glasförsegling – kan man avstå från det.
Hur drar jag en bred silikonfog snyggt?
Skär munstycket till fogbredden, arbeta i sektioner om en till två meter och släta ut varje sektion direkt innan hud bildas. Spraya glättningsmedel sparsamt på avdragaren, inte i fogen.
Hur mycket silikon behöver jag för en fog?
Förbrukningen i milliliter ges av bredd gånger djup gånger längd. En 8 mm bred och 8 mm djup fog förbrukar cirka 64 ml per meter – en patron på 310 ml räcker därmed till cirka 4,8 löpmeter. Vid triangelfogar ungefär hälften. Räkna med 10 till 15 procent tillägg; exakta värden per fogmått finns i vår Förbrukningstabell.
Vad händer om fogen är för djup?
Ett för tjockt materialtvärsnitt gör fogen stel. Den kan då bara ta upp rörelse under hög spänning och släpper därför lättare från flankerna. Dessutom förbrukar du onödigt material. Djupet ställs in med rundsnöret, inte genom att fylla helt.
Måste fogen maskeras?
Nödvändigt är det inte, men hjälpsamt vid synliga kanter och på sugande underlag som är svåra att rengöra. Viktig är tidpunkten för avdragningen: direkt efter avjämningen, så länge massan är mjuk. Den som väntar tills det har bildats en hud river med sig fogkanten vid avdragningen.
Varför spricker min silikonfog hela tiden?
Oftast stämmer inte geometrin: för smal fog, vidhäftning på tre sidor på grund av saknad bakfyllning eller ett underlag som rör sig mer än fogmassan tål. Mer sällan ligger det på produkten. Orsakerna behandlas i detalj i vår guide Silikonfogen spricker om och om igen.
Går det att göra en för smal fog bredare i efterhand?
Ja, men bara med besvär: Den gamla silikonen måste bort helt, och flankerna måste efterbearbetas mekaniskt – vid kakel är det knappt möjligt utan skador. I praktiken lämnas en för smal fog därför oftast som den är och förnyas oftare.
